Izulu - Sveriges första ridgeback i räddningssök!
Till att börja med är vi mycket stolta över att RidgeBow's Izulu of Sauvage har tagit en 2:a plats på SRRS Årets Brukshund 2007.
Ett stort GRATTIS till ägare/förare Annette & Tomas Fröstberg - detta är ni väl värda!
Som om inte detta vore nog så är Izulu, eller Tyler som han kallas till vardags, dessutom Sveriges första ridgeback i räddningssök! Det är därför hög tid att vi delar med oss av hans äventyr genom matte Annette Fröstbergs berättelse nedan. Läs & förundras!
********************************************
Vår fina goding Tyler har nu drygt ett år varit en duktig brukskille i sök med matte i Veberöds BK. Varje tidig lördagsmorgon året runt oavsett väder packas ryggsäcken med sökrullar, tjänsteteckensvästen och snusdosor fyllda med köttbullar och annat gottis. Tyler, som resten av veckans alla morgnar sover till långt in på förmiddagen, brukar ligga och lura inrullad i täcket och övervaka mattes pyssel. När ryggsäcken slutligen tas mot dörren säger det "schwoosh" och så rusar herr Hund pigg och glad upp från bädden. Han vet exakt vad som är på gång, och blir ännu ivrigare när bilen sedan kommer fram och möter upp med de övriga i sökgänget. Det skånska regnet och rusket betyder plötsligt ingenting för killen som annars vägrar att gå ut och rastas om duggregnet är för ihärdigt...
Den sydafrikanska brukshunden Tyler har under 2007 även utökat meritlistan med räddningssök och preparatsök. Tyler är sedan i våras under utbildning i Svenska Sökhundsgruppen, SSHG, där han utbildas för att leta upp och markera försvunna eller avlidna personer. Tyler var i oktober med matte på läger i Kungälv och tränades i flera realistiska övningar på olyckor. Tyler är en riktig mästerklättrare, så att ta sig uppför och nerför berg till skadade var ju ingenting för honom. Även på räddningsbanorna i Revinge och Löddeköpinge gör den pigge orädde killen succé. Han klättrar raskt uppför gallertrapporna och det är nästan så att inte matte hinner med ibland så bråttom har han in i rökiga tunnlar och upp i ruinhögar av sten och plankor. Ju mer elände, desto mer spännande, tycker Tyler.
Det är fantastiskt att se denna arbetsglädje och läraktighet. Ridgebackens klokhet, mod och envishet är mycket användbart i räddningsarbete. Detta är en hund som aldrig ger upp, men som inte heller utsätter sig för fara. Mycket goda och nyttiga egenskaper.
Tyler har också i sin SSHG-grupp deltagit i ett riktigt sök efter en drunkningsolycka i höst.
En dag utan bruksarbete, lydnadsträning eller annat pyssel är enligt Tyler en trist dag. Då förpestar han tillvaron för matte och insisterar på sitt eget lilla sätt på att få göra något. Högar av saker dras fram på golvet, och små presenter läggs i mattes knä. Eller så sitter han staty och glor och försöker stirra ut matte med intensiv blick. Eller går till hyllan där metallapporten ligger, "en puff med nosen på den måste hon väl ändå fatta"...
Men det ryms inte bara en enorm arbetsvilja i den goa gubben. Han är även en stor tjejcharmör med ständigt nya damer vid sin sida för lek och bus på Limhamnsfältet i Malmö. Han är en snäll och artig gentleman som de flesta töser brukar falla för och vilja mysa med.
Tyler lyckades i år också ta tillbaka titeln Flyingemästare i lure coursing, det inofficiella mästerskapet som sedvanligt anordnades i Flyinge i oktober av Svenska Vinthundklubbens södra avdelning. Tyler ställde upp i klassen övriga raser (ej vinthund), en klass han vann 2005 och blev delad trea 2006. En härlig revansch! Husse, som har det tuffa uppdraget att starta spurtkanonen, fick också lön för mödan. Tyler har bland annat vid ett tillfälle lyckats dra husses ena axel ur led vid ett tjuvstartsförsök under årets träningar (tur att det finns veterinärer på plats på lure coursing-tävlingar som även kan ta hand om skadade människor..!). Det är inte för inte som Tyler i det glada vinthundsgänget går under smeknamnet "Tjuren Ferdinand". Mer än en gång har vi hört att folk vill stanna kvar och titta på "den där ridgebacken"...
Själva fortsätter vi bara att njuta av vår härliga vilde "Viking", som han ju hette i valplådan. Det finns inget härligare och mysigare än denna goa kavata tuffing - särskilt när han långvilar mellan sina äventyr, bökar runt bland sina kuddar och med ljudliga knorr försöker locka oss till sig för en kelstund...
Annette och Tomas Fröstberg